Ibland vore det ju himla bra om det gick att spola tillbaks tiden en liten bit, inte förlångt bara en pytte pytte snutt!

Gick det skulle jag välja rätt väg, den väg jag borde valt, den jag inte vågade gå!

Där kommer efterklok in igen! Hopplösa jag=/.

Jag har haft många val i mitt liv, flertal och stora..

Vad är det som gör att man tar den andra "feg" vägen?

I mina unga år var jag ihop med en kille som gav mig allt, som hade allt, som talade om hela tiden hur mycket han faktiskt älskade mig, som fick mig att skratta så mycket att jag smålog mest hela tiden, som frågade hur jag mådde, som bar mina tunga kassar då jag handlat för tungt, som bar mig över tröskeln fast vi inte gift oss...som....

Jag var lycklig..men...

För mig betyder inte pengar allt, för mig betyder det där lilla så himla mycket=)

Detta säger inte att jag inte älskar min man..onej! I love him=).

Men just det där lilla....

Kärlek...M...

 

Ana

30 maj 2008 06:27

Håller med dig ,det vore skönt att kunna ändra lite i tiden.Jag längtar tillbaka till friska mig och den tiden då jag kände att jag var med i livet.Ha en skön fredag,utan Uggla blir det inte lika kul.Ana

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Varenda morgon då jag vaknar säger jag "tyst", denna dag ska bli bra! Och än så länge har jag klarat av att jobba, trotts smärtan som finns i min kropp. Jag har bestämt mig: Jag ska klara det här, jag ska, jag ska! Jag har varit hemma för länge, men ...

Ännu en dag med värk, benen gör ont, men något bättre sen igår=). Jag ska ta och hoppa in i duschen, återigen duscha hett och sen på med liniment..eller kanske att det blir voltaren=/. Idag ska jag absolut ta det lugnt, inget ska skada min kropp mer....

Så började jag arbeta i Onsdags, kul och spännande! Men man ska inte ropa hej.... Ont så in i vassen...Varenda millimeter i kroppen talar om att jag sliter ut mig.. Jag vill verkligen det här, att kroppen inte vill vet jag och jag förstod det skulle ...

Den här bloggen startade jag för att få ut allt som jag bär inom mig, få skriva och förhoppningsvis må lite bättre. Skrivandet blev jag dålig på, hinner ju aldrig sätta mig och få en liten ynka stund ifred. Istället är alla som iglar omkring mig, öve...

Allt går som det ska, bara maken o jag som tjafsar alldeles för mycket just..tråkigt=(. Jag vill inte tjafsa så här, men han vägrar prata! Han har alltid varit så, undrar just hur vi kunnat hålla ihop i 18 år!!! Ibland drömmer jag mig bort, tycker in...